Jan Rosmans blogg

(sv) Detta är något oerhört och enormt. Att Jesus ber för oss. ”Jag ber för dem”. Känn dig insvept i hans böner – på väg till Fadern och tillbaka igen! Som ett bönesvar. Joh 17:9.

Jesus säger att han inte ber för hela världen utan först nu för dem om vilka han säger ”de är dina” när han talar till Fadern. Så underbart att få bli kallad ”dina” när Jesus ber till sin och vår Far! Han säger inte ”mina” lika ofta i sin bön, trots att de har blivit givna till honom, utan han håller fast vid att de tillhör Gud Fader själv. Vi tillhör både Jesus och Gud. Joh 17:9.

Det är som att Han lämnar resten av världen åt oss att be för – så som Han ber. De som Fadern ger oss ber vi särskilt för. Vi ber ”för alla människor”, men särskilt för dem vi har fått en relation till – både troende och ännu inte troende. Vi ber för dem. 1 Tim 2:1.

”Så som du har sänt mig till världen, så har jag sänt dem till världen”. Så kommer också fler och fler människor till tro över hela världen. Mycket sakta på vissa ställen; betydligt snabbare på andra. De kommer till tro, hopp och kärlek. Genom att vi inkluderar dem i våra böner inför Gud Fader. Så drar Han dem till sig. Vi ber och Han drar 😉 Joh 17:18; 1 Kor 13:13; Joh 6:44.

(en) This is something huge and enormous. That Jesus is praying for you and me. ”I pray for them”. You are swept into His prayers – on your way to the Father and back again! Like an answer to prayer. Joh 17:9.

Jesus says that he is not praying for the whole world, but first now for those of which he says ”they are yours” when he is speaking so intimately to the Father. How wonderful to be called ”yours” when Jesus is praying to his and our Father! He does not say ”mine” that often in his prayer, in spite of that they have been given to him, but he remains with that they belong to God the Father himself. We belong to the Father and Jesus. Joh 17:9.

It is like He is leaving the rest of the world for us to pray for – as He prays. The ones the Father gives us we pray for – especially. We pray ”for all men”, but mainly for the ones we have been given a relationship to – both believers and not yet belivers. We pray for them. 1 Tim 2:1.

”As you sent me into the world, I also have sent them into the world”. In accordance with this more and more people are coming to faith all over the world. Very slow in some places; much faster in other places. When we include them in our prayers before God the Father. Like this He draws them to himself. We pray and He is pulling on their hearts 😉 Joh 17:18; 1 Cor 13:13; Joh 6:44.

(sv) När Jesus ber ”jag har gett dem de ord som du gav till mig” sker det med en väldig tilltro till ordens egen verkan på lyssnarna. Han har ”gett dem” orden. Lyssnarna har ”tagit emot dem”. ORDEN är bärare av så mycket underbart från himmelen, evigt liv till exempel. Det är ”dödligt seriöst”. Det är helt annorlunda när vi ytligt gnäller ”men, jag har sagt till så många gånger”. Vi kanske har hamnat i tjat-diket och uppgivet devalverat vårt relationskapital och tappat vår tro på ORDEN?

När du talar ord som helt seriöst är helt seriösa: ’Jag älskar dig’ – för att ta några väldigt vanliga ord – blir det ord som träffar människors hjärtan. När de ser att du menar vad du säger – genom att ditt liv bekräftar vad du säger – tror de på dig och vad du talar om. Vi talar här om en kommunikation från hjärta till hjärta, inte så mycket från huvud till huvud. Jag tror att du förstår skillnaden. Johannes 17:8

(en) When Jesus prays ”I have given to them the words which you have given me” it happens with the greatest trust in the words themselves and how they will affect the listeners. He has ”given to them” the words. And they ”have received” them. The WORDS are carriers of so many wonderful things from heaven; eternal life for instance. It is ”deadly serious”. This is totally different compared to when we superficially moan ”but I have told them so many times”. Maybe we have gone into the nagging ditch and devalued our relationships and our faith in WORDS?

When you honestly speak serious words: ’I love you’ – to mention a few very common words – it becomes words that touches the heart of humans. When they see that you mean what you say – your life confirming what you say – they believe in you and what you are talking about. We are speaking about a communication from heart to heart, not so much from head to head. I believe that you understand the difference. John 17:8

(sv) Du har fått så mycket med dig i livet. Bara genom att du faktiskt blev född. Någon gav dig liv. Med det livet kom både personlighet, förmågor, grundläggande attityder och relationer. Dessa gåvor – som vi kan kalla dem i vidaste mening – kan du använda för att skapa dig och din familj och andra ett bra liv. Om livet är eller blir ett bra liv beror förstås även på Guds välsignelse och möjligheter, inte enbart på dig. Men du kan hitta den smala vägen som leder till livet – inte bara det eviga utan även det timliga.

Du har fått stora materiella och faktiskt ännu större osynliga tillgångar. De är mycket större än du och jag har fattat. Det finns verkligen mycket att vara tacksam för – och tacka både Gud och människor för. Om du odlar tacksamhet botar den dig från bitterhetens rot.

”Nu har de förstått att allt som du gett mig kommer från dig”, ber Jesus. Det tar ibland lite tid för oss att förstå detta på djupet. Så mycket skönare det är när vi nått fram till den insikten. Gud har gett oss allt vi är och har. Vi har fått både språklig och logisk förmåga, liksom förmågan att kunna föreställa oss en bättre värld. Så kan vi varje dag ta nästa steg på den smala vägen. Joh 17:7; Mt 7:14.

(en) You have been given so much in life. Just by being born. Someone gave you life. With this life came personality, abilities, foundational attitudes and relations. These gifts – as we may call them in a wider meaning – you can use to create a good life for yourself and your family – and others. If your life is or becomes a good life depends of course also on the blessing of God and opportunities, not only on yourself. But you can find the narrow road that leads to life – not only the eternal but also the secular.

You have been given great material but really even greater invisible assets. They are much greater than we have understood. There is really a lot to be thankful for – for which to thank both God and men. When you cultivate thankfulness it heals you from the root of bitterness.

”Now they have known that all things which you have given me are from you”, Jesus is praying. It usually takes a little time for us to understand this at depths. How wonderful when we reach this insight. God had given us everything we are and have. We have been given lingvistic and logic abilities as well as the ability to imagine a better world. Every day we may take our next step on that narrow road.

Joh 17:7; Mt 7:14.

(sv) Att uppenbara ett namn innebär inte bara att säga vad man heter. Det innebär att leva i en viss anda, att uppenbara ett väsen, en särskild karaktär. Det ser man tydligt i Gamla Testamentet, men även i Nya Testamentet. Insida och utsida hör oskiljaktigt ihop. Namn gavs till söner och döttrar som en sorts önskan om något som skulle bli till eller hända, eller som ett uttryck för något som hade hänt. Ofta på rena tilltal ifrån Gud.

När Jesus ber: ”Jag har uppenbarat ditt namn för de människor som du tog ut ur världen och gav till mig. De var dina och du gav dem till mig, och de har hållit fast vid dina ord” är det helt klart ett uttryck för en önskan om att Guds väsen skulle påverka oss som lärjungar och att vi alla skulle leva vidare i den andan – hålla fast vid det väsendet. Det var inte meningen att vi skulle bli namnkristna eller hycklare; vi skulle leva under inflytande av Guds väsen i världen. (Joh 17:6)

Vi är kallade att uppenbara Guds namn, Hans väsen, leva i det och ge det vidare till nya generationer. Det duger inte att berätta vad Gud heter eller peka på någon som är långt borta och som vi inte tror bor i oss – det måste fram organiskt i oss och genom oss till dem som Gud ger oss. Det finns ingen annan väg för Gudsriket.

(en) To reveal or manifest a name does not only mean to tell a name or what someone is called. It means to live in a certain spirit, to reveal an essence, a certain character. You see this clearly in the Bible. Inside and outside of a human being are inextricable tied together. Names were given to sons and daughters as a wish or a prayer for something to happen, or as an expression for something that had happened. Often God said what names to give.

When Jesus prays: ”I have manifested your name to the men whom you have given me out of the world. They were yours, you gave them to me, and they have kept your word” it is very clearly an expression of a wish and a prayer for the essence of God to influence us as disciples and that all of us would live in that spirit – keep ourselves steady to that essence. He never meant for us to only ”have the name” or to be hypocrites; we should live under the influence of the nature/essence of God in the world. (John 17:6)

We are called to manifest the names of God, His essence and presence, and give it to new generations. It is not enough to just tell what God is called or to point to someone far away or to someone we don´t believe we can manifest. It must come organically in and through us to the ones that God gives us. There is no other way for the Kingdom of God.

(sv) Den 7 juni 2020 är det Missionsdagen enligt Kyrkans årshjul. Mission betyder att ha ett uppdrag, att vara sänd.

Det är en helt fantastisk känsla, lycka och meningsfullhet att vara sänd till någon. Att få betyda något för någon annan. Att till och med få komma med något livsviktig till någon. Att få öppna dörren för någon vars liv då tar en helt ny vändning till det bättre. Att få göra en skillnad i någons liv – kanske särskilt för unga människor som har olika typer av utmaningar i sitt liv. Men även förstås för precis vem som helst man råkar träffa.

Man får givetvis inte överdriva sin egen betydelse när man är sänd. Man är ju bara en sorts livets brevbärare, en förmedlare av något från en värld till en annan. Men man får vara tacksam när man ser att man kom till rätt person i rätt tid och gjorde rätt sak. Det blev till en livsförnyelse; vilken glädje.

Jesus själv träffade rätt väldigt många gånger (fullkomlig!) under sitt relativt korta liv på jorden. Så när Han bad en av sina intimaste böner till sin Far i himlen sa Han: ”Jag har förhärligat dig på jorden genom att fullborda det verk som du gav mig att utföra” (Joh 17:4). Jag anar en väldig, en helt enorm, tacksamhet i de orden. Trots att Han bara var 33 när Han bad dem…

(en) Today, June 7th, 2020 is Mission Day according to the Church Year. Mission means to be ”a man or a woman on a mission”, to be sent. To be a sent one!

It is a magical feeling of happiness and meaning to be sent to someone. To mean something to someone else. Even to be able to bring something of ”life importance” to someone. To open a door for someone whose life then takes a turn for the better. To make a difference in a human life. Especially in a young person’s life that has some challenges. But also for every common person you happen to meet.

Of course you shouldn’t exaggerate your own importance when you are sent. You are just some kind of mailman of life, bringing something from one world to another. But you get to be grateful when you find that you arrived to the right person at the right time doing the right thing. There was a real renewing of life; what a joy!

Jesus himself hit the target very often (He’s perfect you know) during his relatively short life on earth. So when he prayed one of his most intimate prayers to his Father in heaven he said: ”I have glorified you on the earth. I have finished the work which you have given me to do” (Joh 17:4). I sense a mighty, huge and really great thankfulness in these words. In spite of him being only 33 when he prayed them…

(Sv) När Jesus ber sin oerhört intima bön till sin Fader i himlen – Han är ”Du” med Gud! – ber Han liksom i förbifarten: ”Du har gett honom makt över alla människor, för att han ska ge evigt liv åt alla dem som du har gett honom.” (Joh 17:2) Den makt Jesus nämner i sin bön är inte makt/hierarki utan mer makt/förmåga.

Det eviga livet är inte ett annat liv än det vi lever, men det har en speciell kvalité: det eviga. Det eviga är en annan dimension än det vanliga, det materiella. En andlig dimension kopplad till vårt liv här och nu – i vilken Gud finns med oss för evigt.

När du och jag tagit emot det eviga livet som gåva blir vi också bärare av det. Och även vi kan ge det vidare till andra – så som Jesus nämner att Han har fått en sådan förmåga. När nu kyrkan – Kristi kropp – är i Jesus blir det också sant: ”Du har gett henne makt över alla människor, för att hon ska ge evigt liv åt alla dem som du har gett henne”.

Så som män och kvinnor har fått förmågan att ge livet vidare till nya generationer rent fysiskt/biologiskt – så har vi även fått förmågan att ge det andliga/själsliga livet vidare. Och vi kan göra det med dem som Gud Fader ”har gett oss”. Låt oss resa oss och anta utmaningen!

(En) When Jesus is praying his super intimate prayer to the Father in Heaven – He is talking to God as ”You” – then he prays: ”…you have given him authority over all flesh, that he should give eternal life to as many as you have given him.” (Joh 17:2) The authority Jesus mentions here means ”ability”. He is able. And he has made us able.

The eternal life is not just any kind of life, but it has a certain quality: the eternal. The eternal is another dimension than the mundane, ordinary, material. It is a new spiritual dimension connected to our life here and now – in which God is with us for ever.

When you and I have received eternal life as a gift we also become carriers of it. And we can give it to others – just as Jesus mentions that he has been given such an ability. Now when the church – the Body of Christ – is in Jesus it is also true: ”You have given her authority over all flesh (humans), that she should give eternal life to as many as you have given her”.

Just as men and women has been given the ability to give life to new generations in a physical/biological sense – we also have been given the ability to give the spiritual life to new generations. We can do it with those that God the Father ”has given us”. Let us rise and accept the challenge!

När Jesus fortsätter sin bön i Joh. 17:2 ber han: ”Du har gett honom makt över alla människor, för att han ska ge evigt liv åt alla dem som du har gett honom.” Här finns flera hemligheter. En av dem är att du som är i Jesus också har fått människor dig givna. Dina närmaste förstås, men också alla du känner och träffar har blivit dig givna för att du ska älska dem och betjäna dem.

Det här ger oss ett annat perspektiv på evangelisation och tjänst i Guds rike. Det kan vara lätt hänt att du känner pressen på dig att det är du som ska vinna någon människa för Gud. Och visst är det å ena sidan ett samarbete med himmelen där du och jag får vara med på ett hörn. Men här i Jesu bön vänder han på perspektivet – det är Fadern som ger dig människor – för att du ska älska dem och ge dem något av ”evighets-värde”. Det känns oerhört skönt och befriande för en sån som mig.

Jag kan bara vara mig själv – gå omkring och ”så vid alla vatten”. Överlämna växten och tillväxten helt åt Gud. Och bara njuta av skörden på min sådd. Njuta också av människor ”som Gud gett mig”.