Man kan förstå rubriken som att tron kämpar med sig själv eller med sina tvivel – som att tron är ”en tynande veke” – som Herren visserligen inte ska släcka, men som ändå är väldigt svag. Det kan vara nog så viktigt perspektiv att bearbeta när det behövs, men jag är dock helt övertygad om att det inte främst är det perspektivet som den helige Ande vill få fram i vår tid. Gud vill att vi ska se hur tron är en kämpande kraft som vinner seger i allehanda omständigheter – ”Mitt igenom vapnen störtar de fram utan att hejdas”, typ.
Tron – i våra hjärtan – kämpar inte med sig själv utan med synd, frestelser och prövningar. Vi kämpar tillsammans med tron. Vi får styrka ifrån tron. Tron bär oss i den kampen. I och genom tron kämpar vi med alla de utmaningar ”människor får möta”. Tron – själva trons förening med Jesus här och nu – blir en väldig kraft till att ta sig igenom – uthärda – besegra – svårigheter och utmaningar. Om vi så dör på kuppen går vi igenom till andra sidan.
Mänskligt sett är det lätt att ge upp – Elia lade sig under en ginstbuske och önskade sig döden – och alla våra egna trauman, misslyckanden och synder kan jaga oss så att vi blir dödströtta av allt motstånd, utifrån eller inifrån. Men det finns bara en sak att göra för att vi ska ”vinna” genom trons kraft: Fokusera på löftena. Be bönen: ”I dina händer överlämnar jag min ande”. Och sedan följa visheten som kommer.
En prövning kommer för att testa och pröva dig – om du ”har vad som krävs”. En frestelse kommer för att locka och dra dig åt fel håll. Synden kommer för att föra dig ett steg närmare döden. Så allt detta händer för att pröva ditt tålamod och din uthållighet. Det är inte roligt!
Ett ord som hjälper oss i svåra tider och stunder är ”Gud är trofast, han ska inte tillåta att ni frestas över er förmåga. Samtidigt med frestelsen kommer han också att ge en utväg, så att ni kan härda ut.” Det finns alltid en utväg, alltid en lösning.
Vi vill ibland inte ens höra en del ord som ”ta dig samman”, ”skärp dig”, ”tänk positivt” – det kan låta alldeles för käckt och hurtigt. Ändå är det exakt vad vi måste göra. Fokusera! Den förlösande idén med lösningen – ordet från Gud som visar vägen – kan komma som en blixt från en klar himmel – eller som en stilla susning. När det händer har vi hittat lösningen och ser vägen framåt. Kanske att vi stapplande fortsätter att hanka oss fram – eller glada i hågen fortsätter vi sjungande att gå vår väg. Hur brukar det vara för dig?
Låt oss ropa med det ukrainska folket – och många andra som har det förfärligt: ”I dina händer överlämnar jag min ande”. Den bönen bad Jesus själv där han hängde på korset. Och Gud tog honom igenom döden – till uppståndelse och liv.
”Ur djupen ropar jag till dig, HERRE… Jag väntar på HERREN, min själ väntar, och jag hoppas på hans ord”. Ifrån bönen Fader vår har vi bönen ”Inled oss inte i frestelse” men i grundtexten blir det något klarare: ”I frestelse inte låt oss falla”. Jesus bad till sin Fader: ”… du ska bevara dem från det onda”.
Jes 42:3, Joel 2:8, 1 Kor 10:12-13, Ps 31:6; Ps 130; Matt 6:13; Joh 17:15