Etikett: Johannes 17

Prövningar, frestelser, svårigheter och lidanden av allehanda slag kommer till oss betydligt oftare än vi skulle vilja. Och vi tvingas att hantera allt – vare sig vi tycker att vi klarar av det eller det blir övermäktigt. Tyngden av utmaningen blir inte mindre när vi förstår att det kan bli långdragna konsekvenser hur vi än väljer att göra.

Genom Ukrainakriget förstår vi att många folk utsätts för betydligt värre prövningar än vad vi i Sverige vanligtvis utsätts för. Vi har inte varit i krig på mer än 200 år (officiellt!). Det är givetvis jättebra – vi har lärt oss att bygga fred. Men det har också gjort oss mottagligare för andra typer av prövningar och frestelser – såsom bekvämlighets-, njutnings- och underlåtenhetssynder.

Alla människor i hela världen kallas av ”Fader vår i himmelen” till räddning från synd och ondska och behöver därför lära sig att hantera synderna, prövningarna och frestelserna – både för sin egen och andras skull. Det är en allmängiltig kallelse, den är inte riktad bara till troende människor. Det sägs om alla människor att vi är skapade till Guds avbild, för att vara lika Gud. Hur det går med den saken får vi fundera på var och en – inför Guds ansikte.

En växande mängd av unga människor förstår idag att ta ansvar för och följa sitt samvete, sin egen inre etiska kompass. Men det bör inte bli alltför individualistiskt. Det går till exempel inte att undkomma en frestelse genom att nonchalant sluta kalla synd för synd. Tyvärr är ordet synd bortsuddat från den politiska och mediala korrektheten så folk förstår ordet synd som något attraktivt och många förstår inte att synden alltid skadar. Olyckshändelser, skador och plågor kommer givetvis till oss på många andra sätt än genom synd. Men oavsett vad så måste vi hantera situationerna – och vad behöver vi då? Tips ifrån högre ort?!

Vi kan hantera det svåra och onda i livet med eller utan Guds Ord. Det gör all skillnad i världen om vi har Guds Ord och fattar att det är det vi har – eller inte. När Guds Ord upplyser vårt samvete och alltså är ”ett ljus på min stig” är det betydligt lättare att hitta rätt i snårskogen.

En bild som pedagogen och aposteln Paulus använder sig av är den andliga vapenrustningen med sina delar – hjälmen, skorna, bröstskölden, bältet, skölden och svärdet. Varje del kräver sin eftertanke och bön för att vi ska kunna ”stå emot på den onda dagen”, d v s när det onda knackar på hjärtats dörr. I allt som kan hända en människa finns det en vägledning från Guds Ord.

I svåra tider gör vi väl i att vara bedjande så att vi öppnar oss för maximal vägledning och nåd ifrån Herrens sida. Så låt oss be med kung David i Psalm 25: ”ingen som hoppas på dig ska bli besviken… led mig i din sanning… Hans själ ska vila i det goda… HERREN är förtrolig med dem som vördar honom… hans förbund ger dem kunskap… han drar mina fötter ur nätet… Bevara min själ och rädda mig, låt mig inte bli besviken, för jag flyr till dig. Låt oskuld och ärlighet bevara mig, för jag hoppas på dig…” Låt oss också be med Jesus: ”Jag ber inte att du ska ta dem ut ur världen, utan att du ska bevara dem från det onda.”

_{Ps 119:105; Ef 6:13; Ps 25; Joh 17:15}

Man kan förstå rubriken som att tron kämpar med sig själv eller med sina tvivel – som att tron är ”en tynande veke” – som Herren visserligen inte ska släcka, men som ändå är väldigt svag. Det kan vara nog så viktigt perspektiv att bearbeta när det behövs, men jag är dock helt övertygad om att det inte främst är det perspektivet som den helige Ande vill få fram i vår tid. Gud vill att vi ska se hur tron är en kämpande kraft som vinner seger i allehanda omständigheter – ”Mitt igenom vapnen störtar de fram utan att hejdas”, typ.

Tron – i våra hjärtan – kämpar inte med sig själv utan med synd, frestelser och prövningar. Vi kämpar tillsammans med tron. Vi får styrka ifrån tron. Tron bär oss i den kampen. I och genom tron kämpar vi med alla de utmaningar ”människor får möta”. Tron – själva trons förening med Jesus här och nu – blir en väldig kraft till att ta sig igenom – uthärda – besegra – svårigheter och utmaningar. Om vi så dör på kuppen går vi igenom till andra sidan.

Mänskligt sett är det lätt att ge upp – Elia lade sig under en ginstbuske och önskade sig döden – och alla våra egna trauman, misslyckanden och synder kan jaga oss så att vi blir dödströtta av allt motstånd, utifrån eller inifrån. Men det finns bara en sak att göra för att vi ska ”vinna” genom trons kraft: Fokusera på löftena. Be bönen: ”I dina händer överlämnar jag min ande”. Och sedan följa visheten som kommer.

En prövning kommer för att testa och pröva dig – om du ”har vad som krävs”. En frestelse kommer för att locka och dra dig åt fel håll. Synden kommer för att föra dig ett steg närmare döden. Så allt detta händer för att pröva ditt tålamod och din uthållighet. Det är inte roligt!

Ett ord som hjälper oss i svåra tider och stunder är ”Gud är trofast, han ska inte tillåta att ni frestas över er förmåga. Samtidigt med frestelsen kommer han också att ge en utväg, så att ni kan härda ut.” Det finns alltid en utväg, alltid en lösning.

Vi vill ibland inte ens höra en del ord som ”ta dig samman”, ”skärp dig”, ”tänk positivt” – det kan låta alldeles för käckt och hurtigt. Ändå är det exakt vad vi måste göra. Fokusera! Den förlösande idén med lösningen – ordet från Gud som visar vägen – kan komma som en blixt från en klar himmel – eller som en stilla susning. När det händer har vi hittat lösningen och ser vägen framåt. Kanske att vi stapplande fortsätter att hanka oss fram – eller glada i hågen fortsätter vi sjungande att gå vår väg. Hur brukar det vara för dig?

Låt oss ropa med det ukrainska folket – och många andra som har det förfärligt: ”I dina händer överlämnar jag min ande”. Den bönen bad Jesus själv där han hängde på korset. Och Gud tog honom igenom döden – till uppståndelse och liv.

”Ur djupen ropar jag till dig, HERRE… Jag väntar på HERREN, min själ väntar, och jag hoppas på hans ord”. Ifrån bönen Fader vår har vi bönen ”Inled oss inte i frestelse” men i grundtexten blir det något klarare: ”I frestelse inte låt oss falla”. Jesus bad till sin Fader: ”… du ska bevara dem från det onda”.

_{Jes 42:3, Joel 2:8, 1 Kor 10:12-13, Ps 31:6; Ps 130; Matt 6:13; Joh 17:15}

Alla folkslag på jorden lever med en längtan efter att älska och vara älskad. Det blir mer uppenbart genom personligheter som har förmågan att prata om det. De som inte kan prata om och har svårt att visa kärlek försöker hitta andra vägar att uttrycka sitt behov av att bli ”lyssnad på”. ”Jag hoppas att jag blir hörsammad”, sa Rysslands president Putin igår.

Världens makter rasar och bävar. Det pågår en enorm brottningskamp mellan ideologier och nationalismer av olika slag i våra dagar. Det är verkligen en oro och en plåga med krig och stridigheter. Det jag skulle vilja viska i Putins öra är: Din kyrka är inte med dig i det du gör nu. Ditt folk tycker inte om vad du gör. Även ryssarna längtar efter att älska och vara älskad.

Jesus visar vägen genom alla svårigheter, plågor och lidanden som kan drabba människor – inte ”att lägga sig ner och dö” och sen är det slut – utan att som vetekornet falla i jorden och dö och sedan uppstå till att vara fler vetekorn! Genom allt vinner kärleken och livet!

Drottning Ester klev fram i en ytterst farlig tid för sitt folk – med fara för sitt eget liv – och räddade genom sin tro – det judiska folket från att förgöras den gången.

Låt oss be med i Davids bön – för Ukraina och folken runt omkring – och för våra barns utbildning och framtid: ”HERRE, hör min bön, lyssna till mitt rop om nåd! Jag ropar till dig på nödens dag för du kommer att svara mig. Ingen bland gudarna är som du, Herre, inga gärningar är som dina. Alla folk som du har gjort ska komma och tillbe inför dig, Herre… Visa mig, HERRE, din väg, jag vill vandra i din sanning. Ge mig ett odelat hjärta så att jag vördar ditt namn.”…

… och i Herrens egen bön: ”Rättfärdige Far, världen har inte lärt känna dig… kärleken som du älskat mig med ska vara i dem och jag i dem”

_{Joh 12:20-33; Est 4:12-17; Ps 86:5-11; Joh 17:24-25}

Många är de som har försökt att vinna ditt hjärtas förtroende! Det finns ju heller inget lika värdefullt i hela världen som ditt hjärta – så man måste förstå att så många anstränger sig. Men det är plågsamt att utsättas för så otroligt mycket ifrån alla håll – till exempel på internet – där alla vill mångla allt hela tiden! Usch, va jobbigt det är!

Men så händer det ändå. Så naturligt och stilla. Jesus slår sig ner en stund på brunnskanten hemma hos dig och börjar prata med dig. Han vill växla några ord med dig. Det finns inget så ljuvligt som ”en liten stund med Jesus”! Det klargör och stärker i det liv som är ditt! Han vägleder genom att ställa öppnande frågor om aspekter du aldrig tänkt på och genom att leda våra reflektioner in på nyttiga och nödvändiga områden. Det blir alltid en excellent lektion i kosmisk meta-kognition (om du inte förstår mina fina ord; glöm det!)!

Ibland når oss en annan röst. ”I mitt hjärta hör jag vad synden viskar till den gudlöse… han går en väg som inte är god”. Men eftersom Jesus aldrig lämnar oss får vi vägledning ifrån Honom – också när synden viskar något annat. Vi får hjälp att lägga rädslor, fruktan, otro, osäkerheter, skuld, skam och modlöshet åt sidan. Det är dags rensa kyrkan från skuld, skam och fördömelse! Du vet lika väl som jag att det inte är möjligt utan omvändelse, vid Herrens fötter.

Det är den beprövade erfarenheten av denna inre dialog med Gud som vi troende måste dela med oss av till våra vänner i världen. Det är inte alla som vill höra på det örat. Vi får passa på när vi möter någon som vill. Så skapas nya reflektioner i nya människor som skapar tro, tillit och trygghet. En vacker dag kommer majoriteten av människor på alla kontinenter leva av tro och kärlek. Vad jag längtar efter att vi redan vore framme vid den dagen!

Låt Jesus vara den som skapar tro i dig! Vilken resa Han tar dig med på! ”Far, jag vill att där jag är, där ska också de som du har gett mig vara med mig…”

_{Joh 4:1-42; Ps 36:2-10; Joh 17:24}

För bara ett par dagar sedan sköts ytterligare en ung man ihjäl i Stockholm. Det får genast mycket mer uppmärksamhet än någon av de 170 tidigare dödsskjutningar som har inträffat i Sverige det senaste året. För han är känd som ”gängkriminell” och ”rappare”. Han hette Einar, eller Nils Grönberg och blev bara 19 år. Många av de andra som skjutits ihjäl kommer vi aldrig att få veta namnet på. Bara deras egna närmaste kommer att minnas med sorg, smärta och outsäglig förlust.

Minnet av hans pojkiga utstrålning och raplåten som han framförde med Sebastian Stakset – Mamma förlåt – kommer helt säkert att leva med oss i många år. Den finns att se på Youtube: Sebastian Stakset x Einár – Mamma förlåt (officiell video) | @sebastianstakset85 prod @mattecaliste – YouTube

När statsministern frågas ut i SVT ”Men vad beror skjutningarna på?” har han inget svar att ge. Men både forskare och predikanter ger det här svaret: Det beror på trasiga familjeförhållanden, icke hållbara relationer och en förlorad etisk kompass i den omedelbara närmiljön. Se: Joel Halldorf: Plågsamt att se Stefan Löfven svarslös om grov brottslighet – Dagen Om forskarna skriver Halldorf: ”De pekar framför allt ut familjen och skolan som de institutioner där etiken grundläggs, och där samhället behöver satsa om man vill förebygga brott. Familjerna behöver få stöd av stat och det goda civilsamhället, så att deras fostran blir starkare än gängens.”

Under många år har det pågått ett familjeuppluckrande arbete i Sverige och i hela västvärlden. Där materiella värden sätts före relationella värden. Där ”fri sexualitet” sätts före trygghet och trohet. Där ingenting sägs vara mer rätt än något annat. Och där själva normen som kan hålla samman familjer ”bör” kritiseras sönder – genom ”normkritik”.

Jag hoppas – av hela mitt hjärta – att tiden nu är inne för mängder av människor – också i Sverige – att förstå ”vad som ger dig frid”. Friden och freden finns förstås främst hos Fridsfursten. Många har trott sig vara klara och färdiga med Honom sedan länge och har sprungit vidare. Jag inte bara hoppas – jag tror av hela mitt hjärta – att många fler i Sverige – ibland hög och låg – ska i våra dagar hitta vägen till den sanna friden för fungerande familjer och hållbara relationer – även i förhållande till människor som är helt annorlunda än oss – och kommer från ett helt annat ställe än vi kommer från. Kärleken gör inte sin nästa något ont. Alltså är kärleken lagens uppfyllelse.

Låt oss be att Gud ger oss nåden att gå den vägen, kärlekens väg. Även politiker bör erkänna familjens oerhört viktiga roll under uppväxtåren och hela livet – och göra vad man kan för att få fungerande familjer att också vara hållbara. Vi är alla kallade ”att bygga fred” varje dag. ”Lev för andra, lev för varandra”.

Låt oss be med Jesus för alla i vår närhet: ”Helige Far, bevara dem i ditt namn som du har gett mig, så att de är ett liksom vi är ett.”

Luk 19:42; Rom 13:7-10; Joh 17:11

I våra dagar influeras en människa med tusentals intryck varje dag. Särskilt genom skärmar av olika storlek. Det är många som vill ha makt över människorna och påverka hur och vad de väljer att spendera sin tid och sina pengar på. Mammon är dominant på fler marknader än en. Inte all makt i världen är god. Men självaste Gud är bara god, det kan du lita på.

Det har funnits många människor genom historien som velat låta sig påverkas av Gud – genom att söka sig nära Honom. Ju närmare Gud vi kommer desto starkare kommer förstås hans inflytande att vara på oss. När vår Mästare ber ”bönernas bön” ber Han först för ”dem som du gett mig, för de är dina”. Han ber inom tillhörigheten, skulle man kunna säga, för dem som tillhör hans Fader. Det är människor som genom alla tider har bejakat kallelsen att söka sig nära och ta emot. Det är självklart att man blir påverkad av Gud när man är nära Honom.

Någon vers senare fortsätter Jesus: ”Helige Far, bevara dem i ditt namn som du har gett mig, så att de är ett liksom vi är ett.” Ser du hur inflytandet från Gud kommer över Guds folk? Först Bönen. Sen Namnet. Sen Enheten. Namnet, ja, enligt bibliskt tänkande är det likhetstecken mellan Namnet och Närvaron. När vi alla nämner hans namn med vördnad (ber) föds vi på nytt och blir ett med både Honom och varandra. Där kommer enheten.

Så kallas Guds folk i alla tider att ”bevara Andens enhet genom fridens band” och till att ”stå enade i samma sinne och samma mening”. Det är en Andens enhet som bara troende människor kan förstå – och den växer explosionsartat i våra dagar på alla jordens kontinenter. Den går över alla gränser, finns i alla länder, tränger sig in i alla organisationer – stora eller små – politiska, religiösa eller ren business spelar ingen roll. Med en troende människa kommer Guds Ande. Jag blir lika glad och hoppfull varje gång jag tänker på det.

Adam och Eva påverkades tydligt av Guds närvaro och ord i lustgården i Bibelns första tre kapitel. Anden och bruden säger samma ord i Bibelns allra sista verser – till resten av mänskligheten: ”Kom!” Så drar Anden i mänskligheten till att bli ett – också med varandra – i Honom.

Låt dig påverkas av Gud – det är det bästa du kan göra i den tid vi lever i. Vi behöver hans inflytande på vår karaktär, våra förmågor och vår villighet att betjäna våra medmänniskor.

”Fader Vår, som är i himmelen, helgat varde ditt namn, Tillkomme ditt rike…”

_{Joh. 17:9-11; Ef. 4:1-6; 1 Kor 1:10; 1 Mos 1-3; Upp 22:17; Matt 6:9-13}

Verklig frihet är bland det underbaraste som finns. Äkta frihet bär med sig stora möjligheter och stort ansvar. Man är inte begränsad, instängd eller hindrad av något – utan kan använda sig av friheten och skapa sig nästan vilket liv som helst.

”The land of the free” brukar jänkarna kalla sitt land. Och det stämmer i hög grad – speciellt utifrån ett individualistiskt perspektiv. Utom för de som blir bundna av lögner och ”fake news”. Sann frihet är knuten till Sanningen – som ”sätter oss fria”.

Ibland kallas det för frihet att man inte tar hänsyn – eller visar respekt för – andra människor, utan bara sig själv. Det blir en falsk frihet som inte bygger vare sig relationer, trohet eller kärlek. Friheten måste alltid paras med respekten och ansvaret för ”nästan”. Särskilt om man menar sig vara mogen.

Jesus kallar mänskligheten att leva i sitt högre (pånyttfödda!) jag och umgås med Gud – istället för att alltid förbli i sitt lägre jag – bunden av alla lägre drifter som så kraftfullt marknadsförs i världen. Vi har fått bli ”tjänare åt ett nytt förbund”, det gamla funkade inte längre. Istället för att vara bundna till det lägre får vi nu av nåd vara knutna till det högre och renare och bättre hos Gud och hans Ande. Att tillhöra Jesus är nyckeln till friheten.

Nog känner vi av – av och till – hur osäkerheter, rädslor, skam, skuld och trauman försöker hålla oss nere och begränsa vår frihet i anden? ”Åndsfrihet”, säger danskarna om det vi kallar yttrandefrihet. Visst låter andefrihet starkare på nåt vis?

I snart 62 år har jag knallat omkring här på jorden – ingenstans har jag funnit en sådan frihet som just hos Jesus, Gud och den helige Ande. Sann frihet är verkligen det underbaraste som finns.

_{2 Kor 3:4-8; Joh 17:16}

’Min själ är som törstig jord inför dig’. Vilket härligt sätt att uttrycka både sin övertygelse att en osynlig Gud lyssnar och samtidigt sitt stora behov av nåd, vatten och regn…

Vi människor lever med lite olika attityder och inställningar till varandra och till Gud. Vissa attityder tjänar/betjänar oss och andra bättre. De kan variera över tid också för oss alla. Att igen och igen landa i samtidig övertygelse och ödmjukhet – det känns som den välbehövliga balansen. Inte för starkt och inte för svagt. När jag är törstig får jag dricka mig otörstig…

Jesus drog liknelsen om Farisén och Tullindrivaren som bad med helt olika attityder. Farisén upphöjde sig själv i bönen – och inte Gud – även om han faktiskt tackade Gud. Det är trots allt mer än en del nutida fariséer som över huvud taget inte ber. Tullindrivaren ödmjukade sig och bad om förlåtelse – och fick den. Vi fattar instinktivt att Farisén inte ber på rätt sätt – så på det sättet vill vi inte be. Men även Farisén hade några rätt – till exempel att han bad och var tacksam, vilket också faktiskt är bra. Vi behöver alla be med frimodighet och tacksamhet, men utan att se ner på nån annan. Om vi idag fnyser åt Farisén har vi kanske en lika självupphöjande attityd som han? Fokusera på att be uppriktiga, trosfyllda och ärliga, ödmjuka böner rakt från ditt hjärta till din Fader i himlens hjärta så undviker du fallgroparna… Håll inte på med jämförelser… Kliv in i relationen!

Det faktum att vi blivit rättfärdiggjorda i Kristus får aldrig leda till att vi ser ner på andra som också tagit emot syndernas förlåtelse – eller som kanske inte gjort det än. Vi ska inte se ner på nån – vi ska vara ödmjuka både inför Gud och andra. Samtidigt behöver vi lite av tacksamhet över livets goda för att inte fastna i attityden att ’allt är dåligt’.

’Människornas stolthet ska böjas ner och männens högmod ödmjukas. HERREN ensam ska vara upphöjd på den dagen, och avgudarna ska helt försvinna.’ Så profeterade vår anfader profeten Jesaja. Jag antar att det är det som HERREN håller på med just nu – med tanke på att alla högmodiga makter och världsriken idag ser ut att upplösas och falla sönder.

Inför sin allra största utmaning bad Jesus: ’Far, stunden har kommit. Förhärliga din Son, så att Sonen kan förhärliga dig’. Vi får också be så i denna utmanande och törstiga tid: ’Fader, förhärliga din kyrka så att kyrkan kan förhärliga dig’ – ’Vår själ är som törstig jord inför dig’…

_{Ps 143:6-10; Luk 18:9-14; Rom 3:21-28; Jes 2:17-18; Joh 17:1}

Det kan tyckas som en enorm och gigantisk uppgift – att fylla hela världen med frukt. Ändå är det precis vad profeten Jesaja profeterar ska ske. Han talar om att det ska ske utifrån den underbara vingården. Och att det är Gud som gör det.

Den första tolkningen går rent konkret till Israel – som en nutida vingård fyller hela världen med Jaffa-apelsiner med mera. Den andra tolkningen är lite mer symbolisk och andlig och går via Nya Testamentets tal om andens frukt (karaktärsdrag) – alltså att himmelrikets karaktär ska uppfylla hela världen. Hela världen måste innefatta alla de offentliga rum där totalitära ateister säger att troende inte bör få uttrycka sin ’gammalmodiga och kränkande livshållning’. Till exempel stora arenor eller internet.

Läser i tidningen Världenidag _(210807) om rugbylaget från Fiji som i onsdags vann OS-guld under rubriken ”Fiji lovsjöng Gud efter sitt OS-guld”; de sjöng ”Vi har övervunnit, genom Lammets blod, i Herrens ord har vi övervunnit”. Fotot från händelsen visar att de sjöng med total hängivenhet. Jag tar detta som ett tecken på att hela världen fylls med frukt – genom Ordets och Andens verksamhet i hela världen. Vilken enorm glädje som fyller min ande!

Jag är den sanna vinstocken, säger Jesus. Kroppen är en och har många delar, säger Paulus. Jag menar – utifrån ord jag hittar bara i Johannes 17 – att de underbara orden av sin egen kraft bär frukt över hela världen – på alla kontinenter där det finns människohjärtan som tar emot orden – och ger dem vidare. Så stiger de mot himlen – tillbaka till Gud – i en lovsång.

Vadå för ord? Läs dessa substantiv med andakt: Härligheten – Namnet – Rättfärdigheten – Tillhörigheten – Glädjen – Enheten – Orden – Makten – Sanningen – Kärleken – Heligheten – Livet – Sändheten – Världen…

Dessa ord – och många, många fler – kan vara fyllda med en substans som bäst kallas himmelrikets frukt och karaktär. Njut av frukten medan du fyller världen med den!

_{Jes 27:2-6; Gal 5:22; Upp 12:11; Joh 15:1-9; 1 Kor 12:12-26; Joh 17:1-26}