Månad: september 2022

Publicerat

Valfeber

Så här i valspurten 2022 är det närmast olidligt att känna maktkampen om bildningen i landet in på bara skinnet. Maktkampen mellan den statliga sfären och familje-sfären. Vilka personer ska få bestämma mest över den nya generationens utbildningsvägar? De som företräder staten eller de som företräder familjen? Idag vilar en stark bestämmanderätt hos familjer och elever. Men vissa partier talar med schwung om att ”ta tillbaka den demokratiska kontrollen”. Det är så att man får kalla kårar mitt i valfebern.

Det är naturligtvis viktigt också ur folkhälsosynpunkt att familjer med barn och ungdomar i skolåldern mognar i sitt ansvar för barnens framtid. Vi vet att inte alla familjer orkar och kan vara det stöd för barnen som de behöver fullt ut, och att det därför kan kännas skönt om någon annan (t ex stat eller kommun) väljer åt en – men det är inte så man mognar i sitt föräldraansvar. Vi växer alla när vi antar en utmaning. Låt oss uppmuntra föräldrar att orka! Vi lever i ganska tuffa tider på många sätt.

Mitt i juli – precis när regeringen kommit med sin valfebriga proposition om etableringsstopp för skolor med konfessionell inriktning – kliver Sveriges ärkebiskop Antje Jackelen in i debatten och sågar förslaget. Hon skräder inte orden när hon säger att ”Ministern vilseleder om skola och religion”. Det kändes som en frisk fläkt. Om du inte har sett den artikeln kan du hitta den här: Antje Jackelén: Ministern vilseleder om skola och religion | SvD Debatt

Det Sveriges barn och unga behöver i skolan är ett lugnt och stilla samspel mellan hemmet, skolan och kyrkan (Tänk på att en majoritet av befolkningen är med i något samfund). Alla behöver en moralisk kompass på insidan. Så kan trygghet skapas i en mycket orolig värld. Då kan man inte begränsa samtalet om existentiella frågor. Vare sig man väljer att bevara sin tro eller överge den för en annan livshållning – behöver man förstå att det är det man gör. Och kunna ge en förklaring till varför man väljer som man väljer. Alldeles särskilt i valtider. Så man inte själv drabbas av valfeber.

Rösta rätt på söndag! 😉

Publicerat

Barns rätt och rättigheter

Barnen i Sverige har många rättigheter – som också Sverige klarar av att leverera till varje barn i hög grad jämfört med de flesta länder i världen. Men att alltför tidigt och alltför tungt lägga skyldigheter på barn det vill vi inte göra. Livets alla ansvar och plikter kommer till dem vartefter. Låt dem få leka så länge de vill leka, tycker vi.

Nu har äntligen Barnkonventionen blivit svensk lag – så att alla lagar och även grundlagen i Sverige måste underordnas – åtminstone tolkas i ljuset av – Barnkonventionen. I den talas det i artikel 6 om att ”Varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt och socialt.” Om jag ska sätta betyg på hur Sverige (och svensk skola!) har lyckats ge alla barn dessa rättigheter skulle jag sätta höga betyg på fysiskt och socialt, lite lägre betyg på psykiskt och allra lägst på moraliskt och andligt. Alltså blir min slutsats att det främst är på det andliga och moraliska området Sverige behöver lyftas. Liksom på det ekonomiska området för de som lever i fattigdom.

Barns rätt till andlighet betyder att barn har rätt att själv välja fördjupning och utforska alla de andliga föreställningar som kommer barnet till livs. Så att barnet kan bevara sitt hopp i svåra tider, sin kärlek i motstånds-tider och sin tro i förföljelse-tider. När mamma och pappa är borta – och man mognar i sitt liv – fortsätter man att följa den inre kompass man – förhoppningsvis – fick med sig i unga år. ”Vänj den unge vid den väg han ska vandra…” Ords 22:6.

Varje barn har också rätt till sammanhang. Detta är en fullständigt naturlig självklarhet. Man föds in i en familj. Den familjen har ett visst sätt att se på livet och verkligheten. Det blir man präglad av under de första åren. Det är också där den allra största mänskligt möjliga tryggheten växer. Om familjen lever med en tro kan det hända att man finner sin allra största trygghet i Gud. Barnet har rätt till kulturen, traditionen och religionen som finns i familjen där man föds.

Jag citerar och markerar vissa ord med fetstil. Barnkonventionen: ”Konventionsstaterna ska respektera barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet.” (14) ”Föräldrar eller, i förekommande fall, vårdnadshavare har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling. Dessa ska låta sig vägledas av vad som bedöms vara barnets bästa. (18) och ”Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till utbildning.”(28) samt ”I de stater där det finns etniska, religiösa eller språkliga minoriteter eller personer som tillhör ett urfolk ska ett barn som tillhör en sådan minoritet eller ett sådant urfolk inte förvägras rätten att tillsammans med andra medlemmar av sin grupp ha sitt eget kulturliv, att bekänna sig till och utöva sin egen religion eller att använda sitt eget språk. (30) I konventionen om civila och politiska rättigheter talas det särskilt om ”rätt till föräldrars ledning av barn”.

”Friheten att inrätta undervisningsanstalter med iakttagande av de demokratiska principerna och föräldrars rätt att tillförsäkra sina barn sådan utbildning och undervisning som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa, filosofiska och pedagogiska övertygelse ska respekteras enligt de nationella lagar som reglerar utövandet av dessa rättigheter. (14)

Alltså måste friheten att välja t ex en kristen skola finnas kvar i vårt land även efter valet. De kristna skolorna ska varken begränsas eller förbjudas. Tvärtom borde de uppmuntras, men det är kanske lite för mycket begärt av förbudspartierna. Rösta inte på dem på söndag!

Kram!

Publicerat

Oro för Sveriges barn och unga

Det finns en genuin och verklig oro för framtiden i Sverige – hur kommer den att se ut för landets barn och unga? Det är mycket skjutningar i Sverige nu, fler hittills i år än under hela förra året. Vad beror allt detta våld egentligen på? Kommer kriget att närma sig även svenska kuster? Hur kommer naturen och miljön må framöver? Och hur kommer den andliga/psykiska och sociala miljön att te sig?

Våld och skjutningar beror förstås på en djupgående brist. Det fattas någonting väsentligt i hjärtan och hjärnor. Vad fattas hos dem som åker från Sverige för att kriga med IS (mer än 300 personer!), de som kastar sten på polisen och de som handlar med droger och skjuter ihjäl sina tidigare vänner för sin egen plats på drogmarknaden? Vad fattas hos det barn som mobbar ett annat barn?

Om jag ska försöka formulera svaret i en enda mening får det bli denna: brist på kärlek, kommunikation och funktion i familj och skola. Hållbara, trygga och fungerande familjer och skolor skapar inte kriminalitet – utan laglydiga, duktiga och kunniga medborgare som vill resa ut i världen för att betjäna den (inte utnyttja den). ”Ge sitt bästa i ansvarig frihet”, som det heter i Läroplanen.

Det som fattas är ett gott omdöme – som egentligen bara kan tränas fram i kärlek och trygghet. Det här är antika kunskaper som bekräftas av modern hjärnforskning. Hjärnans utveckling påverkas hos en växande människa också utifrån vad man får vara med om, vilka erfarenheter man får göra tidigt. Det kallas epigenetik. Exempelvis kan stress och trauman vara skadligt för hjärnans utveckling.

För min egen del räcker det gott att läsa de urgamla skrifterna och känna hur Gud Faders kärlek strömmar igenom mig. Då mår jag så ”oförskämt” bra! Och känner att min hjärna fungerar!

De delar av svenskt skolväsende som inte vill ha med Gud att göra borde åtminstone vända sig till den klassiska dygdetiken och förstå att hjärta och hjärna mår bra av kärlek, glädje, frid – trohet – och sist men inte minst: återhållsamhet. Men kommer Sveriges barn och unga att få del av detta i framtiden?

Det är bäst att inte lyssna på de som ropar på förbud för än det ena och det andra. Det är mycket svårt att lära någon något genom en straffpedagogik. Det blir aldrig bra. Nej, tillbaka till kärleken och sanningen.

Och rösta nu på söndag inte på ”förbuds-partierna”!

Publicerat

Religionsfriheten misshandlas – i valtider

Religionsfriheten misshandlas i Sverige av Regeringen, SVT och av Flens kommun. Det sker särskilt i valtider för att man tror sig vinna röster på det. Men Religionsfriheten finns till för att skydda små, ömtåliga och sårbara individer och familjer ifrån alltför stora, starka och klåfingriga stater och myndigheter.

Så här lyder grundlagen i Sverige: ”Var och en tillförsäkras gentemot det allmänna… religionsfrihet (min fetstil).” Med ”det allmänna” menas i Sverige stat, kommun och myndigheter. Det menas inte ”gentemot föräldrar/familjer”! Religionsfriheten fungerar i världen som den allra första och mest grundläggande mänskliga rättigheten. Att få tänka, tycka och tro själv gentemot alla allmänna auktoriteter – inklusive kyrkan och staten – är varje individs privilegium.

Religionsfriheten kan – överallt där den förstås och praktiseras – lära oss att leva med våra allra djupaste olikheter. Religionsfriheten bygger på så sätt fred i världen – med utgångspunkt i individer som tar ansvar för att ge religionsfrihet till – också till dem som har andra övertygelser än en själv.

Hur svårt kan det vara? Jag lyssnar på dig – tills du känner dig lyssnad på. Och du lyssnar på mig – tills jag känner mig lyssnad på. Vi tar del av varandras djupaste existentiella tankar och livsberättelser. Sen tar vi varandra i hand som vänner och vandrar vidare på våra olika vägar. Och möts förhoppningsvis snart igen och tar en lunch ihop. Livet är en fest (utom när det känns som pest)!

Regeringen misshandlar religionsfriheten genom sin proposition om etableringsstopp för just konfessionella skolor. Vad de kristna skolorna gjort för ont för att förtjäna nedstängning kan varken förklaras eller bekräftas. Det enda man kan komma med är en ”guilt by association” över religionsgränser. Man vägrar se skillnad på religioner och världsbilder. Allt ”konfessionellt” ska nu stängas ner. Det är frustrerande.

Sveriges Television (SVT) misshandlar religionsfriheten genom sin senaste serie ”Skola för Guds skull” där 10 tidigare elever vid någon kristen skola träder fram och berättar hårresande negativa upplevelser av religion. Elevernas berättelser förtjänar verkligen att tas på allvar (och det gör vi i det Kristna Friskolerådet!). Alla de andra 10.000 elever som idag går på skolor med kristen inriktning – och som vittnar om hur de lyfts av atmosfären på sin skola – får inte komma till tals i serien. Inte heller deras föräldrar som ibland rörs till tårar av tacksamhet. Så otroligt många fler konfessionella inslag är lyftande för elever – än nedbrytande. Varje negativt konfessionellt inslag plockar vi bort – var så säker. Det är frustrerande att religionsfriheten så ofta tolkas enbart som ”frihet från” religion.

Flens kommun misshandlar religionsfriheten genom att kräva av en liten kristen förskola att man ska plocka bort alla konfessionella inslag. Trots att föräldrar valt just detta. Bort med bibelsamling, tackbön vid maten och varje spår av kristen konfession. Barnen ska tillförsäkras frihet från sina föräldrars religion! Inte så som det står i grundlagen – var och en tillförsäkras frihet ”gentemot det allmänna”! Det är frustrerande.

Vi som lever med vår religionsfrihet och med glädje delar den med andra oavsett vad de tror – ja, även om våra egna barn skulle välja en annan livshållning än oss själva – vi får fortsätta att odla vårt tålamod för att – en vacker dag – alla ska förstå att älska sin nästa som sig själv är vägen till fred på jorden.

Religionsfriheten kan misshandlas, men kan aldrig dö.

Gud välsigne Regeringen, SVT och Flens kommun!