Månad: mars 2022

Prövningar, frestelser, svårigheter och lidanden av allehanda slag kommer till oss betydligt oftare än vi skulle vilja. Och vi tvingas att hantera allt – vare sig vi tycker att vi klarar av det eller det blir övermäktigt. Tyngden av utmaningen blir inte mindre när vi förstår att det kan bli långdragna konsekvenser hur vi än väljer att göra.

Genom Ukrainakriget förstår vi att många folk utsätts för betydligt värre prövningar än vad vi i Sverige vanligtvis utsätts för. Vi har inte varit i krig på mer än 200 år (officiellt!). Det är givetvis jättebra – vi har lärt oss att bygga fred. Men det har också gjort oss mottagligare för andra typer av prövningar och frestelser – såsom bekvämlighets-, njutnings- och underlåtenhetssynder.

Alla människor i hela världen kallas av ”Fader vår i himmelen” till räddning från synd och ondska och behöver därför lära sig att hantera synderna, prövningarna och frestelserna – både för sin egen och andras skull. Det är en allmängiltig kallelse, den är inte riktad bara till troende människor. Det sägs om alla människor att vi är skapade till Guds avbild, för att vara lika Gud. Hur det går med den saken får vi fundera på var och en – inför Guds ansikte.

En växande mängd av unga människor förstår idag att ta ansvar för och följa sitt samvete, sin egen inre etiska kompass. Men det bör inte bli alltför individualistiskt. Det går till exempel inte att undkomma en frestelse genom att nonchalant sluta kalla synd för synd. Tyvärr är ordet synd bortsuddat från den politiska och mediala korrektheten så folk förstår ordet synd som något attraktivt och många förstår inte att synden alltid skadar. Olyckshändelser, skador och plågor kommer givetvis till oss på många andra sätt än genom synd. Men oavsett vad så måste vi hantera situationerna – och vad behöver vi då? Tips ifrån högre ort?!

Vi kan hantera det svåra och onda i livet med eller utan Guds Ord. Det gör all skillnad i världen om vi har Guds Ord och fattar att det är det vi har – eller inte. När Guds Ord upplyser vårt samvete och alltså är ”ett ljus på min stig” är det betydligt lättare att hitta rätt i snårskogen.

En bild som pedagogen och aposteln Paulus använder sig av är den andliga vapenrustningen med sina delar – hjälmen, skorna, bröstskölden, bältet, skölden och svärdet. Varje del kräver sin eftertanke och bön för att vi ska kunna ”stå emot på den onda dagen”, d v s när det onda knackar på hjärtats dörr. I allt som kan hända en människa finns det en vägledning från Guds Ord.

I svåra tider gör vi väl i att vara bedjande så att vi öppnar oss för maximal vägledning och nåd ifrån Herrens sida. Så låt oss be med kung David i Psalm 25: ”ingen som hoppas på dig ska bli besviken… led mig i din sanning… Hans själ ska vila i det goda… HERREN är förtrolig med dem som vördar honom… hans förbund ger dem kunskap… han drar mina fötter ur nätet… Bevara min själ och rädda mig, låt mig inte bli besviken, för jag flyr till dig. Låt oskuld och ärlighet bevara mig, för jag hoppas på dig…” Låt oss också be med Jesus: ”Jag ber inte att du ska ta dem ut ur världen, utan att du ska bevara dem från det onda.”

_{Ps 119:105; Ef 6:13; Ps 25; Joh 17:15}

Man kan förstå rubriken som att tron kämpar med sig själv eller med sina tvivel – som att tron är ”en tynande veke” – som Herren visserligen inte ska släcka, men som ändå är väldigt svag. Det kan vara nog så viktigt perspektiv att bearbeta när det behövs, men jag är dock helt övertygad om att det inte främst är det perspektivet som den helige Ande vill få fram i vår tid. Gud vill att vi ska se hur tron är en kämpande kraft som vinner seger i allehanda omständigheter – ”Mitt igenom vapnen störtar de fram utan att hejdas”, typ.

Tron – i våra hjärtan – kämpar inte med sig själv utan med synd, frestelser och prövningar. Vi kämpar tillsammans med tron. Vi får styrka ifrån tron. Tron bär oss i den kampen. I och genom tron kämpar vi med alla de utmaningar ”människor får möta”. Tron – själva trons förening med Jesus här och nu – blir en väldig kraft till att ta sig igenom – uthärda – besegra – svårigheter och utmaningar. Om vi så dör på kuppen går vi igenom till andra sidan.

Mänskligt sett är det lätt att ge upp – Elia lade sig under en ginstbuske och önskade sig döden – och alla våra egna trauman, misslyckanden och synder kan jaga oss så att vi blir dödströtta av allt motstånd, utifrån eller inifrån. Men det finns bara en sak att göra för att vi ska ”vinna” genom trons kraft: Fokusera på löftena. Be bönen: ”I dina händer överlämnar jag min ande”. Och sedan följa visheten som kommer.

En prövning kommer för att testa och pröva dig – om du ”har vad som krävs”. En frestelse kommer för att locka och dra dig åt fel håll. Synden kommer för att föra dig ett steg närmare döden. Så allt detta händer för att pröva ditt tålamod och din uthållighet. Det är inte roligt!

Ett ord som hjälper oss i svåra tider och stunder är ”Gud är trofast, han ska inte tillåta att ni frestas över er förmåga. Samtidigt med frestelsen kommer han också att ge en utväg, så att ni kan härda ut.” Det finns alltid en utväg, alltid en lösning.

Vi vill ibland inte ens höra en del ord som ”ta dig samman”, ”skärp dig”, ”tänk positivt” – det kan låta alldeles för käckt och hurtigt. Ändå är det exakt vad vi måste göra. Fokusera! Den förlösande idén med lösningen – ordet från Gud som visar vägen – kan komma som en blixt från en klar himmel – eller som en stilla susning. När det händer har vi hittat lösningen och ser vägen framåt. Kanske att vi stapplande fortsätter att hanka oss fram – eller glada i hågen fortsätter vi sjungande att gå vår väg. Hur brukar det vara för dig?

Låt oss ropa med det ukrainska folket – och många andra som har det förfärligt: ”I dina händer överlämnar jag min ande”. Den bönen bad Jesus själv där han hängde på korset. Och Gud tog honom igenom döden – till uppståndelse och liv.

”Ur djupen ropar jag till dig, HERRE… Jag väntar på HERREN, min själ väntar, och jag hoppas på hans ord”. Ifrån bönen Fader vår har vi bönen ”Inled oss inte i frestelse” men i grundtexten blir det något klarare: ”I frestelse inte låt oss falla”. Jesus bad till sin Fader: ”… du ska bevara dem från det onda”.

_{Jes 42:3, Joel 2:8, 1 Kor 10:12-13, Ps 31:6; Ps 130; Matt 6:13; Joh 17:15}